emmamatildaa

I tisdags gick vi in i vecka 36, en vecka närmare att familjen blir 4. 
Tiden går långsamt samtidigt som den bara susar förbi..

Känner mer och mer verkligt för varje dag som går; kläderna håller på att tvättas, vagnen har kommit, Klara pratar om lillebror hela tiden - vill veta när han kommer och är noga med att påpeka att när han kommit ut får hon bättre plats i mitt knä. Så sant så, för nu är de väldigt svårt att sitta normalt och mysa med vår underbara unge. Det är en av sakerna jag ser framemot mest, att kunna röra mig som vanligt, att kunna kramas, kunna ligga hur jag vill utan att få andnöd och att kunna andas ordentligt igen.

vi får väl se när han tänkt ttta ut helt enkelt, det kan vara två veckor men det kan också dröja sex veckor innan vi har vår plutt hos oss, och dröjer det sex veckor är han nog ingen plutt utan mer en dunderklump :D haha.
Men så länge han mår bra får ha komma när han vill och väga vad han vill, 2kg eller 5kg, kommer vara lika älskad från start ändå! 

Det jobbiga om dagarna nu är att jag inte orkar så mycket, jag är helt slut i kroppen så fort jag gör något och det krävs vila mellan varje moment i stort sätt. Igår både tvätta, hängde upp två maskiner, strök och plockade jag undan här hemma men idag däremot har jag inte gjort något annat än tvättat en maskin tvätt och hängt upp de. Sen har soffan och tven varit mina vänner idag, så jag hoppas på lite mer energi imorgon igen, men gärna redan i eftermiddag för jag önskar jag hade så mycket mer energi att kunna leka och underhålla Klara. 

Aja, slut på klagandet och dags att göra något mer vettigt än att sitta här och uggla, har lite bebiskläder som ska ner i byrån så de blir väl dagens nytta innan vi ska påbörja maten. En timme till loppan ska hämtas! - tummen upp för de, för alla pussar och kramar! :D