emmamatildaa

Det var inte så lätt att återgå till shaken efter julmaten, efter att veta vad som fanns i kylen osv. Så jag gav upp, precis som jag misstänkte att jag skulle göra. Och jag vet att där är många andra som kommer tänka "jag visste det" eller ägor liknande. Men jag bryr mig inte. Jag insåg inte hur jobbigt det skulle bli i längden, hur kämpigt det skulle bli och hur dåligt jag skulle må.

MEN jag har inte gett upp helt. Fram till nyårsafton fortsatte jag ersätta på morgon och mitt på dagen, men kvällen unna jag mig en god middag med familjen. Och på nyårsafton beslutade jag mig för att gå med i Viktväktarna. Eller ja, redan innan nyår pratade jag ovh en vän om att vi skulle gå med där tillsammans, stötta varandra och så. Så det var ju lite bestämt sen innan men på nyårs dag, första dagen på det nya året började mitt kämpande igen.

Och nu 4dagar senare (om man räknar med torsdagen!) känns det som att detta är något jag kommer klara av utan att sätta för stor press på mig själv. 

Men vi får väl se, alltid lätt att säga så i början men eftersom det fortfarande är mat jag Får äta, inget konstigt och inga knasigheter så ska jag nog klara av det. 

Svårast nu är att veta hur jag ska fördela min pp under dagen, hur många jag ska lägga på frukosten och vad jag ska äta till frukost när jag jobbar och när jag är hemma, för jobbar jag måste jag äta något innan jag sticker till jobbet för att inte vara vrålhungrig innan rasten, och när jag är ledig äter jag automatiskt lite senare. 

Blä. En hel djungel. Men det är tur jag har fina människor jag kan fråga om det är något som snurrar till sig lite extra! 

Nej nu ska jag gå och se hur det går för loppan som sitter på rummet och pärlar. Katten är snabb som bara den att sno pärlorna, vilket verkens är bra för honom eller gör K glad ;)

Igår hade vi besök av min Bästaste bästa vän och hennes fina gosse - tacos, gottis och massa snack!